Artiklar

Personalliggare

Skatteverket har publicerat två ställningstaganden om personalliggare. Där redovisas hur begreppet verksam ska tolkas och hur arbete på annan plats än i den ordinarie verksamhetslokalen ska hanteras praktiskt.

Begreppet verksam

Verksamma personer ska löpande dokumenteras i en personalliggare om företaget är verksamt inom en bransch där personalliggare är ett krav. Vid bedömningen av om en person är verksam eller inte ska hänsyn tas till i vilken utsträckning arbetsinsatsen bidrar till näringsverksamhetens bedrivande och är av betydelse för verksamhetens arbetskraftsbehov. Är arbetsinsatsen obetydlig för verksamheten ska personen inte anses vara verksam.

Om personalliggare ska föras, och det finns anställd personal, ska även den enskilde näringsidkaren eller företagsledaren i ett fåmansföretag antecknas i personalliggaren. Även uppgifter om näringsidkarens eller företagsledarens make/maka eller barn under 16 år ska antecknas löpande om de är verksamma.

Begreppet verksam omfattar alla personer som på grund av någon form av överenskommelse med den som bedriver verksamheten deltar i den. Även personal från bemanningsföretag och personer som arbetar oavlönat ska antecknas.

En ytterligare omständighet att ta hänsyn till är var arbetet utförs. En person betraktas som verksam i detta sammanhang till den del arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs.

Även omständigheter såsom till exempel klädsel och befogenhet att ta upp beställningar och betalning är av betydelse vid bedömningen av om en person är verksam eller inte.

Enligt Skatteverket måste en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet göras för att avgöra om en person är verksam eller inte.

Skatteverkets exempel

Anna driver en restaurang med fem anställda. På eftermiddagarna sitter hennes 12-årige son Leo ofta i restauranglokalen och gör läxor. Det händer att han hjälper till med att duka av bord eller plocka disk.

I de fall då barn gör korta inhopp i en verksamhet anser Skatteverket att det oftast rör sig om insatser som är av obetydlig betydelse för verksamheten. Leo är i det här fallet inte verksam och uppgifter för honom ska inte antecknas i personalliggaren.

Lilian är frisör och driver en salong med två anställda. Hennes dotter My, som är 15 år, arbetar tre timmar varje lördag med att bland annat plocka upp varor i salongen.

I det här fallet får Mys arbetsinsats anses vara av betydelse för verksamheten. Hon utför regelbundet ett arbete som annars hade behövt utföras av någon annan. My är verksam vid de tillfällen då hon bland annat plockar upp varor i salongen och uppgifter för henne ska antecknas i personalliggaren.

Karin driver en bilverkstad med fyra anställda. På förmiddagarna väljer hon ofta att arbeta hemifrån med företagets affärskorrespondens och bokföring. När hon är klar med det går hon ner till verkstadslokalen för att arbeta där.

För att en person ska anses verksam i detta sammanhang krävs att arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs, i det här fallet där fordonsservicen bedrivs. Karin är inte verksam den tid då hon sköter företagets administration i hemmet. När hon kommer till verkstadslokalen ska uppgifter för henne dokumenteras i personalliggaren.

Arbete på annan plats

En person ska dokumenteras i personalliggaren i den verksamhetslokal där han eller hon är verksam under det aktuella arbetspasset.

En näringsidkare kan bedriva verksamhet i flera verksamhetslokaler. Det förekommer då att personer under samma arbetspass arbetar exempelvis första halvan av ett arbetspass i en verksamhetslokal och andra halvan av arbetspasset i en annan verksamhetslokal. I den situationen ska de verksamma personerna, enligt Skatteverket, skriva ut sig ur personalliggaren när de lämnar den första lokalen och skriva in sig i personalliggaren i den andra lokalen när de anländer dit för att fortsätta sitt arbetspass.

Personer som varaktigt arbetar på annan plats än näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal ska ha med sig en personalliggare där arbetet utförs. Skatteverket nämner som exempel utesäljare för livsmedelsgrossistverksamhet, fordonsserviceverksamhet som bedrivs från en servicebil, massör som gör kundbesök och cateringpersonal.

Personer som under ett arbetspass gör kortare avvikelser från näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal behöver inte skriva ut sig ur personalliggaren. Skatteverket nämner som exempel när lokalen lämnas för att provköra en bil som servats, leverera pizza, besikta bil eller inhandla något till verksamheten.

En näringsidkare som är verksam i sin näringsverksamhet och påbörjar ett arbetspass på en plats för att sedan förflytta sig mellan olika verksamhetslokaler, behöver inte skriva in sig i respektive ut sig ur personalliggaren under arbetets gång. Det räcker i dessa situationer att skriva in sig i personalliggaren i den lokal där arbetspasset påbörjas och skriva ut sig i personalliggaren i den sista lokalen när arbetspasset avslutas där.

En samlad bedömning får enligt Skatteverket göras i varje enskilt fall för att avgöra vilket som är det lämpligaste sättet att dokumentera arbetspass i personalliggare.

Större vikt ska läggas vid att identifikationsuppgifterna för en verksam person överhuvudtaget är dokumenterade i en personalliggare i näringsverksamheten, än i vilken personalliggare uppgifterna är dokumenterade, framhåller Skatteverket.

Skatteverkets exempel

Kalle driver en restaurangverksamhet i anslutning till sin bostad. Verksamheten har två anställda. Kalle själv arbetar med alla delar av verksamheten. På förmiddagen arbetar han i restaurangen med att göra iordning frukost. Därefter varvar han restaurangarbetet med administrativa uppgifter, som han oftast utför i bostaden. Det är också vanligt att han får åka iväg för att göra mindre inköp. Vid lunch arbetar han återigen i restaurangen med matlagning och servering. Restaurangen stänger klockan 15 och efter det städar Kalle upp i lokalerna.

Kalle driver en personalliggarpliktig verksamhet och har anställda. Han är därför skyldig att föra personalliggare. I det här fallet räcker det med att Kalle skriver in sig i personalliggaren som finns i restauranglokalen när han påbörjar arbetet på morgonen i restaurangen och skriver ut sig ur samma liggare när restaurangen har stängt och han har avslutat sitt arbete där.

Skatteverkets ställningstagande 2018-06-27

Nya lagar förordningar

Här presenteras kort ett urval av de lagar och förordningar som har trätt ikraft under första halvåret 2018 och som kan komma att påverka dig och ditt företag.

Personalliggare i fler verksamheter

Systemet med personalliggare har nu utvidgats till att även avse fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvårdsverksamhet.

En nyhet är att även ägarna till verksamheten och deras familjer ska noteras i liggaren, när det finns anställd personal.

Ett nytt särskilt anställningsstöd

Ett särskilt anställningsstöd i form av introduktionsjobb har ersatt fem andra anställningsstöd. De stöd som ersatts är instegsjobb, särskilt anställningsstöd för deltagare i jobb och utvecklingsgarantin, förstärkt särskilt anställningsstöd samt två typer av traineejobb.

Introduktionsjobben har en subventionsnivå på 80 procent och ett tak vid en bruttomånadslön på 20 000 kr.

Månadsuppgifter, AGI

Redan nu ska vissa företag lämna uppgifter om lön och skatteavdrag för varje anställd månadsvis till Skatteverket i stället för en gång per år. Det gäller företag med fler än 15 anställda som är skyldiga att föra personalliggare i restaurang-, hårvårds-, tvätteri- eller byggverksamhet.

Övriga företag ska börja lämna månadsuppgifter från och med den 1 januari 2019.

Förmån av hälso- och sjukvård

Skattefriheten har slopats för förmån av privat hälso- och sjukvård i Sverige och för förmån av vård och läkemedel utomlands. Som en konsekvens av detta har även arbetsgivarens avdragsförbud för sådana utgifter slopats. De nya reglerna gäller förmån och sjukvårdsförsäkringspremie som betalas efter den 30 juni.

Skattefriheten finns dock kvar för förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.

Skattetillägg vid självrättelse

Skatteverket har nu möjlighet att i vissa fall ta ut skattetillägg även om en person själv har rättat en oriktig uppgift. Det gäller när Skatteverket har informerat om att en generell kontroll ska genomföras och rättelse, som har koppling till den kontrollen, görs mer än två månader därefter.

Ny dataskyddslag

EU:s dataskyddsförordning har kompletterats med en ny dataskyddslag. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat känsliga personuppgifter, sanktionsavgifter och överklagande.

Lag om ekonomiska föreningar

En ny lag om ekonomiska föreningar har börjat gälla. I sak motsvarar lagen i stora delar den tidigare lagen. Men antalet obligatoriska uppgifter i stadgarna har minskat och ett förenklat avvecklingsförfarande har införts för ekonomiska föreningar som bland annat saknar skulder.

Arbetsplatsinspektioner

Polisen har fått utökade möjligheter att genomföra inspektioner på arbetsplatser för att kontrollera att arbetsgivare inte har anställda som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige. Inspektionerna ska dock begränsas till branscher där det finns en särskild risk för sådana anställningar.

Bristande tillgänglighet

Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet omfattar nu även företag som sysselsätter färre än tio anställda och som tillhandahåller varor och tjänster till allmänheten. Med bristande tillgänglighet avses att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits.

Plan för återgång i arbete

När ett sjukfall antas pågå i minst 60 dagar är arbetsgivaren skyldig att tillsammans med arbetstagaren ta fram en plan för återgång i arbete. Planen ska vara upprättad senast då arbetstagaren har varit frånvarande i 30 dagar.

Bonus–malus

Det har införts ett bonus–malus-system för nya lätta fordon. Det omfattar personbilar klass I och II samt lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången den 1 juli 2018 eller senare.

Bonus–malus-systemet innebär att fordon med låga utsläpp av koldioxid får en bonus på upp till 60 000 kr. Fordon med höga utsläpp av koldioxid får en högre skatt de första tre åren (malus).

Färre karensdagar i a-kassan

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen har minskats från sju till sex.

Höjt tak i sjukförsäkringen

Inkomsttaket i sjuk- och föräldraförsäkringen har höjts från drygt 24 800 kr till drygt 33 000 kr per månad. Den som tjänar upp till 33 000 kr i månaden får nu 80 procent av lönen från Försäkringskassan när de är sjuka eller föräldralediga.

Körkortslån

Det har införts en möjlighet till statligt lån för körkortsutbildning (körkortslån) för vissa personer som är anmälda som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Körkortslånet får användas i samband med utbildning hos trafikskolor för att kunna få körkort för personbil.

Skattereduktion för fackavgift

Skattereduktionen för fackföreningsavgifter har återinförts för avgift som betalas efter den 30 juni. Reduktionen uppgår till 25 procent av den avgift som betalats under året.

Vinstuppskov vid bostadsbyte

Vinstuppskovsreglerna vid byte av bostad har anpassats till den samhällsomvandling som nu sker i Malmfälten.

Vid sådan betydande samhällsförflyttning kan uppskov med vinstbeskattningen erhållas om en ny bostad köps inom sju år efter det att ursprungsbostaden sålts. Reglerna gäller försäljningar som sker under åren 2017-2027.

Skydd vid telefonförsäljning

Det har införts ett generellt skriftlighetskrav i lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Kravet gäller när ett företag på eget initiativ kontaktar en konsument per telefon. När parterna vill ingå ett avtal ska företaget bekräfta sitt anbud skriftligt och konsumenten skriftligt acceptera anbudet.

Jobbmobilen och skatten

Enligt ett nytt ställningstagande från Skatteverket är ett mobilabonnemang mot fast avgift, som räknas som arbetsredskap, skattefritt även om det innehåller fler funktioner än vad som behövs för arbetet.

En anställd kan normalt utan förmånsbeskattning använda arbetsgivarens mobiltelefon, dator, läsplatta, router och annan elektronisk utrustning med abonnemang med fast avgift när den finns i arbetsgivarens lokaler.

Skattefri användning

Den anställde ska inte heller förmånsbeskattas när det är av väsentlig betydelse att han eller hon har tillgång till både den elektroniska utrustningen och abonnemanget mot fast avgift utanför ordinarie arbetsplats för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Enligt Skatteverkets bedömning är det i ett sådant fall svårt att särskilja det privata användandet från nyttan i anställningen. Det privata användandet medför inte heller någon fördyring av kostnaden för arbetsgivaren.

En nyhet jämfört med tidigare ställningstagande från Skatteverket är att abonnemang mot fast avgift i detta sammanhang ska betraktas som en tjänst oavsett om abonnemanget innehåller flera olika funktioner såsom mobil telefoni, sms, mms och surf eller datatrafik. Det gäller även om inte alla funktioner används i arbetet. Den anställde ska därför inte beskattas för den eventuella förmån som kan uppkomma när han använder någon av abonnemangets funktioner privat.

Skatteverkets bedömning gäller även om arbetsgivarens anskaffningskostnad för den elektroniska utrustningen uppgår till stora belopp. Den skattemässiga bedömningen påverkas inte heller av vilken standard som den tekniska utrustningen har så länge utrustningen med denna standard är av väsentlig betydelse för att den anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Förmånsbeskattning

Är det däremot så att den anställde har möjlighet att nyttja arbetsgivarens utrustning och abonnemang privat utanför den ordinarie arbetsplatsen, utan att det är av väsentlig betydelse för den anställdes arbetsuppgifter, är det normalt en skattepliktig förmån.

Den anställde ska då beskattas för förmånens marknadsvärde, det vill säga den kostnad som den anställde hade haft om han eller hon själv hade anskaffat motsvarande utrustning eller abonnemang.

I de fall en arbetsgivare tillhandahåller en anställd fler än en elektronisk utrustning med abonnemang mot fast avgift så ska det för varje del (mobiltelefon, dator, läsplatta, router) göras en separat bedömning av huruvida utrustningen är av väsentlig betydelse för arbetets utförande.

För att en anställd inte ska förmånsbeskattas i dessa fall ska det av avtal mellan arbetsgivare och anställd eller av företagets personalhandbok framgå att den elektroniska utrustningen inte får användas för privat bruk.

Alltid förmånsbeskattning

Privata tjänster via elektronisk utrustning som faktureras utöver de tjänster som ingår i abonnemang mot fast avgift kan inte vara skattefri. Ingår exempelvis inte sms, mms eller utlandssamtal i abonnemanget mot fast avgift är dessa tjänster inte skattefria. Det gäller oavsett om det privata användandet skett på eller utanför ordinarie arbetsplats och oavsett om det är av väsentlig betydelse för den anställde att ha tillgång till utrustningen eller abonnemanget.

Skatteverkets ställningstagande 2018-06-07

Sänkt skatt för bolagssektorn

Riksdagen har beslutat att införa en generell begränsning av avdrag för interna och externa ränteutgifter i bolagssektorn kombinerad med en sänkning av bolagsskatten.

Med syfte att minska den olikformiga behandlingen av ränta på lånat kapital, som är avdragsgill i ett bolag, och utdelning, som ett bolag inte får dra av, har en begränsning av avdragsrätten för räntor införts vid inkomstbeskattningen.

Generell begränsning

Begränsningen innebär att ett negativt räntenetto, ränteintäkter minus räntekostnader, får dras av med högst 30 procent av ett avdragsunderlag som motsvarar EBITDA. Det är i princip företagets resultat före värdeminskningsavdrag, räntor och skattemässiga justeringar.

Denna begränsade avdragsrätt för räntor gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser samt handelsbolag med minst en juridisk person som delägare.

Förenklingsregel

Det har samtidigt införts en förenklingsregel som innebär att negativa räntenetton upp till fem miljoner kr alltid får dras av. Det innebär att merparten av alla företagen även fortsättningsvis får fullt avdrag för sina utgiftsräntor. Ingår företaget i en koncern gäller dock beloppsgränsen för hela koncernen.

Sänkt bolagsskatt

Bolagsskatten sänks för alla bolag. Det sker i två steg. Först till 21,4 procent åren 2019-2020 och sedan till 20,6 procent för räkenskapsår som påbörjas från och med 1 januari 2021.

Expansionsfondskatt

Expansionsfondskatten sänks från 22 till 20,6 procent. För att undvika komplicerade övergångsregler sker ändringen i ett steg 2021. Övergången till de nya reglerna sker genom att tidigare gjorda avsättningar anses återförda enligt nuvarande regler och genast åter avsatta enligt de nya reglerna.

Värdeminskningsavdrag hyreshus

Reglerna om värdeminskningsavdrag för nyproducerade hyreshus ändras på så sätt att 2 procent av byggnadens anskaffningsvärde får dras av per år de sex första åren från det att hyreshuset färdigställs (primäravdrag). Det gäller utöver ordinarie avdrag för värdeminskning. Primäravdraget gäller även utgifter för till- eller ombyggnad.

För ny-, till- eller ombyggnad som färdigställts under tiden 1 januari 2017 till och med 31 december 2018 får primäravdrag göras för den del av sexårsperioden som återstår den 1 januari 2019.

Periodiseringsfond

Schablonintäkten för avsättning till periodiseringsfond höjs från 72 till 100 procent av statslåneräntan.

Det införs särskilda övergångsregler för återföring av periodiseringsfonder där ett något högre belopp ska återföras än det som satts av till fonden. Motiveringen till det är att den sänkta bolagsskatten inte ska leda till oönskad skatteplanering.

Koncernbidrag

En övergångsregel införs även för koncernbidrag mellan bolag som har olika beskattningsår så att de inte kan flytta vinster för att komma åt den lägre bolagsskatten.

Övergångsregler

De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2019.

Skatteutskottet betänkande 2017/18:SkU25

Uthyrning av bil, båt och liknande tillgångar

Skatteverket har på sin sajt Rättslig vägledning lämnat svar på frågan vilka utgifter som får dras av när uthyrning av privatägd tillgång ska beskattas i inkomstslaget kapital.

Inkomster som du får på grund av att du har en tillgång ska normalt beskattas i inkomstslaget kapital. Hyr du ut till exempel en bil, en fritidsbåt eller en husvagn är hyresersättningen en skattepliktig inkomst. Om omfattningen av uthyrningen är så stor att verksamheten bedrivs yrkesmässigt och självständigt ska dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Från inkomsten får du göra avdrag för de utgifter du har för att få inkomsten. Du får dock inte göra avdrag för privata levnadsutgifter. Detta innebär att det bara är merutgifter som är en direkt följd av uthyrningen som är avdragsgilla. De utgifter som normalt är orsakade av innehavet av tillgången är sådana privata levnadsutgifter som du inte får dra av.

Uthyrning av bil

Om du hyr ut din privatägda bil ska hyresinkomsten normalt tas upp under inkomst av kapital. Detsamma gäller om bilen är privatleasad eller är en förmånsbil. Utgångspunkten vid korttidsuthyrning är att bilen är anskaffad för privat bruk.

I vissa fall kan dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget tjänst. Exempel på detta är om bilen är en förmånsbeskattad tjänstebil och arbetsgivaren har ingått ett avtal om uthyrning med uthyrningsföretaget, beordrat uthyrningen eller om hyresersättningen betalas ut via arbetsgivaren till dig som anställd.

Om bilen är en tillgång i en enskild näringsverksamhet eller om leasingutgifterna kostnadsförs i näringsverksamheten, ska dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Värdet av att bilen är tvättad och städad när den lämnas tillbaka samt värdet av eventuell fri parkering under den tid som bilen är lämnad för uthyrning ses, enligt Skatteverket, inte som en del av hyresinkomsten.

Enbart merutgifter

Du får bara göra avdrag för sådana merutgifter som uppkommer till följd av uthyrningen. Det kan till exempel vara en tilläggsförsäkring eller en förmedlingsavgift som du får betala om bilen hyrs ut via ett förmedlingsföretag. Du kan också få avdrag för en ökad värdeminskning eller förslitning av bilen som skett till följd av uthyrningen. Detta gäller dock bara om du får stå för värdeminskningen.

Skatteverkets uppfattning är att avdrag kan få göras för en ökad värdeminskning eller förslitning på en privatägd bil med sju kr per mil för de mil som bilen har körts när den varit uthyrd. Kan du visa att den verkliga utgiften varit högre kan du få dra av ett högre belopp. För att du ska få göra avdrag för merutgifter för en förmånsbeskattad tjänstebil eller en privatleasad bil krävs det att du kan visar hur stora merutgifterna har blivit för dig på grund av uthyrningen. Du får inte gör avdrag för fasta utgifter, såsom parkeringsplats, leasingavgift, försäkring och värdeminskning, som du skulle ha haft oavsett om egendomen hyrts ut eller inte. Utgifter för biltvätt är en privat levnadsutgift och ger inte rätt till avdrag.

Uthyrning av fritidsbåt

Om du hyr ut din fritidsbåt ska hyresinkomsten vanligtvis beskattas i inkomstslaget kapital. Hyresersättningen tas upp som en inkomst och du får göra avdrag för merutgifter till följd av uthyrningen som till exempel tilläggsförsäkring och eventuell förmedlingsavgift. Däremot får du inte göra avdrag för de utgifter som normalt är betingade av innehavet som till exempel utgifter för båtplats, vinterförvaring, sjösättning och upptagning.

Skatteverkets sajt Rättslig vägledning 2018-06-27

Ny lag om ekonomiska föreningar

En ekonomisk förening ska som hittills ha till syfte att främja sina medlemmars ekonomiska intressen genom ekonomisk verksamhet. Det kooperativa kravet består, vilket innebär att medlemmarna ska delta i föreningens verksamhet på något sätt. En ekonomisk förening ska även fortsättningsvis bildas av tre eller fler fysiska eller juridiska personer som genom bildandet blir medlemmar i föreningen.

Färre obligatoriska uppgifter

Antalet obligatoriska uppgifter i stadgarna för en ekonomisk förening har minskat enligt den nya lagen. Bland annat så ställs inte längre krav på att en förening i sina stadgar reglerar ändamålet med föreningens verksamhet, tidsfristerna för sammankallande av en föreningsstämma eller på vilket sätt som andra meddelanden än kallelser ska skickas till medlemmar och fullmäktige.

Öppenhet

En grundläggande princip för ekonomiska föreningar är den så kallade öppenhetsprincipen som innebär att en förening är skyldig att godta nya medlemmar, om det inte finns objektivt godtagbara skäl för att neka medlemskap. Bestämmelsen om på vilka grunder medlemskap kan vägras förtydligas i den nya lagen.

Motverka ekobrott

För att motverka ekonomisk brottslighet genom att så kallade målvakter utses i styrelsen införs ett förbud mot att, utan godtagbara skäl, utse en styrelseledamot som inte avser att delta i verksamheten eller en vd som inte avser att utföra de uppgifter som följer med uppdraget.

Registrering

Enligt den nya lagen ska ekonomiska föreningar registreras i ett nationellt föreningsregister som förs av Bolagsverket, i stället för som hittills i ett länsindelat register.

Föreningen är skyldig att till registret anmäla föreningens postadress och vem som har utsetts till styrelseledamot, styrelsesuppleant, styrelsens ordförande, vd, vice vd och särskild delgivningsmottagare. Vidare ska föreningen anmäla hur föreningens firma tecknas och vem som har firmateckningsrätt.

En ändring i styrelsens sammansättning och beslut om att utse eller entlediga en vd eller en särskild firmatecknare får enligt den nya lagen verkan först från den tidpunkt då anmälan om ändring kommer in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i beslutet.

Styrelsearvode

I den nya lagen klargörs att föreningsstämman ska fatta beslut om arvode och annan ersättning för var och en av styrelseledamöterna. Det är dock möjligt för en förening att i stadgarna reglera att stämman får besluta om en samlad ersättning till styrelseledamöterna som dessa sedan får fördela mellan sig utifrån till exempel arbetsinsats. Detta gäller även för andra kooperativa företagsformer.

I bostadsrättslagen och lagen om kooperativ hyresrätt införs dock ett undantag som innebär att dessa föreningar kan besluta om en samlad ersättning som styrelseledamöterna fördelar mellan sig, även om det inte regleras i stadgarna.

Revision

Kravet på att en ekonomisk förening ska ha minst en revisor och att större föreningar ska ha en auktoriserad eller godkänd revisor finns kvar i den nya lagen. Men det kommer inte längre vara möjligt att utse en revisor tills vidare. Uppdragstiden ska som utgångspunkt vara ett år, men det finns en möjlighet att i stadgarna bestämma en mandattid på upp till fyra år.

För att underlätta övergången till de nya reglerna får föreningar som har valt sin revisor tills vidare behålla revisorn till den första ordinarie föreningsstämma som hålls efter den 1 januari 2022. En förening som har en bestämd mandattid för revisorn som är längre än fyra år får behålla den revisorn till mandattidens utgång.

Medlemsinsats

Alla som blir medlemmar i en ekonomisk förening är skyldiga att betala en medlemsinsats. Denna grundläggande skyldighet framgår nu av lagen. Det finns tre olika former av medlemsinsatser,

• obligatorisk insats,
• överinsats och
• emissionsinsats.

Inträdesavgift

En nyhet i den nya lagen är att en förening som vill ta ut särskilda inträdesavgifter av nya medlemmar för att utjämna skillnaden mellan den obligatoriska insatsen och en andels värde måste ta in en bestämmelse om detta i sina stadgar. En förening som före ikraftträdandet utan stöd i stadgarna har tagit ut sådana inträdesavgifter kan dock fortsätta att ta ut inträdesavgifter utan stöd i stadgarna till och med den 30 juni 2020.

Nya likvidationsgrunder

Lagen innehåller nya likvidationsgrunder. Styrelsen ska bland annat låta föreningsstämman pröva likvidationsfrågan om det råder betydande osäkerhet om föreningens ekonomiska möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Vidare är styrelsen skyldig att genast låta stämman pröva likvidationsfrågan om antalet medlemmar i föreningen under mer än en månad har varit mindre än tre.

Tvångslikvidation

När en större förening som är skyldig att lämna in årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket inte har gjort detta inom elva månader från räkenskapsårets utgång, kan Bolagsverket besluta om tvångslikvidation.

Tvångslikvidation kan också bli aktuell när en förening som är skyldig att ha en auktoriserad revisor eller godkänd revisor saknar sådan revisor.

En nyhet i den nya lagen är att när antalet medlemmar har blivit färre än tre, har föreningen sex månader på sig att återställa medlemsantalet till tre. Om detta inte sker, ska allmän domstol besluta om likvidation av föreningen.

Förenklad avveckling

Som ett alternativ till likvidation införs ett förenklat avvecklingsförfarande för mindre ekonomiska föreningar som inte har några skulder.

En ansökan om förenklad avveckling ska beslutas av föreningsstämman och det krävs att alla medlemmar är eniga om beslutet. Beslutet ska dessutom godkännas av samtliga styrelseledamöter.

En ansökan lämnas sedan in till Bolagsverket inom en månad från stämmobeslutet. Genom förfarandet upplöses föreningen och eventuella tillgångar skiftas, vanligtvis till medlemmarna. Om det efter en förenklad avveckling visar sig att föreningen ändå hade skulder kommer medlemmarna och styrelseledamöterna att bli personligt och solidariskt ansvariga för skulderna.

Ändring av stadgarna

Äldre stadgebestämmelser som strider mot den nya föreningslagen blir utan verkan i och med ikraftträdandet. Många föreningar kommer alltså att behöva se över och ändra sina stadgar. Styrelsen har dock tid på att lägga fram förslag till nödvändiga stadgeändringar vid en föreningsstämma som hålls senast den 30 juni 2020.

Ikraftträdande

Den nya föreningslagen träder i kraft den 1 juli 2018.
Civilutskottets betänkande 2017/18:CU25