Publicerat 13 mars 2024 i kategorin Artiklar

K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda?

K10 och K12 är två blanketter som är starkt förknippade med deklarationen för ägare till fåmansföretag. Men när ska man använda vilken blankett när man har sålt en andel eller fått utdelning?

Andelar i ett fåmansföretag 

Den som har fått utdelning från andelar i ett onoterat bolag eller har sålt andelar behöver redovisa detta på blankett K10 kvalificerade andelar – fåmansföretag eller blankett K12 okvalificerade andelar – onoterade företag. Vilken blankett man ska lämna på beror på om innehavet av andelarna är kvalificerat eller inte. Blankettvalet beror på om delägaren eller någon närstående har varit verksam i betydande omfattning i fåmansföretaget eller i något av företagets dotterföretag under året eller de senaste fem åren.  

Om delägaren eller närstående har varit verksam i betydande omfattning är andelen kvalificerad och då ska utdelningen eller kapitalvinsten redovisas på blankett K10. Om delägaren eller närstående däremot inte varit verksamma i betydande omfattning eller om det finns ett utomstående ägande som gör att andelen inte är kvalificerad ska utdelningen eller vinsten redovisas på blankett K12. 

Aktiv i fåmansföretaget – blankett K10  

Om delägaren eller någon närstående har varit aktiv i fåmansföretaget under beskattningsåret eller de senaste fem åren är andelen kvalificerad. Det spelar ingen roll om man har tagit ut lön eller inte. Det avgörande är om man har utfört arbete i en viss omfattning som genererat intäkter.  

På blankett K10 ska delägaren redovisa utdelning eller kapitalvinst om andelarna har sålts under 2023. Hur beskattningen ska bli styrs till stor del av det så kallade gränsbeloppet. Gränsbeloppet bestämmer hur stor del av utdelningen/kapitalvinsten som ska beskattas med 20 procents skatt i inkomst av kapital. Utdelning/kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomst av tjänst upp till en viss nivå.  

Den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas får sparas till nästa år. Det är bra att lämna in en blankett K10 till Skatteverket och beräkna gränsbeloppet även om man inte har mottagit någon utdelning eller sålt några andelar. På det sättet har man bättre kontroll på hur stort det sparade gränsbeloppet är. Det sparade gränsbeloppet räknas upp årligen med en viss procentsats.  

Hur beräknar man gränsbeloppet? 

Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt, antingen enligt huvudregeln eller förenklingsregeln. Det är den som äger andelarna vid årets ingång som ska beräkna gränsbeloppet.  

Förenklingsregeln är en schablon och äger man flera företag kan man bara använda förenklingsregeln för andelarna i ett av dem. Schablonbeloppet för gränsbeloppet 2023 uppgår till 195 250 kronor. Schablonbeloppet beräknas utifrån ägarens andelar i företaget vid ingången av beskattningsåret. Det vill säga utifrån hur många aktier man ägde den 1 januari 2023. Till schablonbeloppet lägger man också till eventuellt sparat utdelningsutrymme som räknas upp med 4,94 procent.   

Huvudregeln är mer komplex än förenklingsregeln. Gränsbeloppet enligt huvudregeln består av tre delar: 

• Omkostnadsbeloppet för andelarna 

• Det lönebaserade utrymmet  

• Kvarstående sparat utdelningsutrymme från tidigare år. 

Första delen av gränsbeloppet enligt huvudregeln består av omkostnadsbeloppet för andelarna som ska multipliceras med 10,94 procent för beskattningsåret 2023. 

Den andra delen består av det lönebaserade utrymmet och för att få utnyttja det måste delägaren äga minst fyra procent av företagets kapital. Vidare krävs att delägaren eller närstående under 2022 (året före beskattningsåret) har tagit ut en lön av en viss storlek. Det så kallade lönekravet. För beskattningsåret 2023 behöver löneuttaget som gjordes under 2022 i företaget eller i dess dotterföretag uppgå till minst 681 600 kronor (9,6 gånger inkomstbasbeloppet) eller 426 000 kronor (6 gånger inkomstbasbeloppet) plus 5 procent av samtliga löner i företaget och dess dotterföretag. Det räcker alltså med att delägaren eller närstående har tagit ut en lön som uppfyller kravet. Det lönebaserade utrymmet är 50 procent av företagets löneunderlag och det fördelas lika mellan aktierna i företaget. Om delägaren inte äger tillräckligt stor andel i företaget eller inte har tagit ut tillräckligt med lön bortser man från det lönebaserade utrymmet när man beräknar gränsbeloppet enligt huvudregeln.  

Den tredje delen innebär, precis som vid förenklingsregeln, att man räknar upp det sparade utdelningsutrymmet från föregående beskattningsår. 

Den som driver ett företag med höga lönekostnader vinner vanligtvis stort på att använda huvudregeln i stället för förenklingsregeln. Men tänk på att redan nu se till att ta ut en tillräcklig lön under 2024 så att lönekravet är uppfyllt för att kunna använda det lönebaserade utrymmet för beskattningsåret 2025! 

Blankett K12 – passiv delägare  

För en delägare som varken själv varit verksam eller har någon närstående som varit verksam under beskattningsåret eller de fem senaste åren i företaget gäller inte de särskilda reglerna om kvalificerade andelar. Man får då inte räkna något gränsbelopp. I stället ska en utdelning från företaget redovisas på blankett K12. Detsamma gäller en vinst när man har sålt andelarna. En sådan utdelning respektive vinst beskattas med 25 procent. 

Blankett K12 kan också vara aktuell att använda om det finns någon utomstående som har ägt en betydande andel i bolaget. Då spelar det ingen roll att delägaren själv eller någon närstående är aktiv i bolaget eller dess dotterbolag. Regeln kallas utomståenderegeln.

The post K10 eller K12 – vilken blankett ska man använda? appeared first on Tidningen Konsulten.

Publicerat 13 november 2024

Satsa på hållbara finanser och häng med i Europas gröna omställning

Hållbarhet är på allas läppar och omfattar mycket mer än klimat och miljö. Det omfattar även hållbara finanser. För små och medelstora företag blir det avgörande att lägga resurser på detta – både för att uppfylla nya lagkrav, och för att stärka konkurrenskraften och locka gröna investerare. Men vad innebär egentligen hållbara finanser, och varför är de så viktiga? …

Läs mer

Publicerat 13 november 2024

Dags för julbord – här är skattereglerna du måste ha koll på

Julen är snart här, och du kanske funderar på att bjuda dina anställda eller kunder på ett trevligt julbord? Men vad får du egentligen dra av? Julbord och julfest med anställda  Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är då skattefria för de anställda.   Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket …

Läs mer

Publicerat 13 november 2024

Hans Hallengren: ”Redovisningskonsulter behövs för att bygga långsiktiga och hållbara företag”

Som grundare och ordförande för Sveriges Internationella Företagarförening (SvIFF) arbetar Hans Hallengren för att skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle. Här berättar han om sitt arbete, hur vi kan skapa lönsamma företag i utsatta områden, samt vilken roll redovisningskonsulter kan spela. Hans Hallengren har över 30 års erfarenhet av företagande och är starkt …

Läs mer

Publicerat 13 november 2024

Nu är det jul igen – så blir klappen skattefri

Beloppsgränsen för skattefria julklappar till anställda har i år höjts till 550 kronor. Vi går igenom vad du som företagare behöver tänkta på för att julklappar ska vara skattefria hos de anställda och avdragsgilla för arbetsgivaren. Beskattning av julklappar hos anställda   Utgångspunkten är att alla ersättningar du ger till dina anställda är skattepliktiga …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2024

Maximera din utdelning som fåmansdelägare – att tänka på innan årsskiftet

Som delägare i ett fåmansaktiebolag behöver du tänka på några saker innan årsskiftet för att kunna tillgodoräkna dig ett så stort gränsbelopp som möjligt. Har du till exempel koll på om du har tagit ut tillräckligt med lön för att kunna tillgodoräkna dig ett löneutrymme vid beräkning av gränsbeloppet enligt huvudregeln nästa år? Beskattning av utdelning från …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2024

Förslagen i budgetpropositionen – så påverkas du som företagare

I år har regeringen lagt fram flera förslag med syfte att stärka Sveriges ekonomi. Här är några förslag som kan påverka dig som driver ditt företag som enskild näringsverksamhet eller ett mindre aktiebolag. Reglerna är inte beslutade än, men föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förenklingar för enskilda näringsidkare   För enskilda näringsidkare som …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2024

Bedrägerier mot företag – här är varningssignalerna

De senaste åren har bedrägerier mot privatpersoner och företag ökat. Det kan handla om erbjudande om investeringar som leder till stora vinster men också uppmaningar att logga in via bank-id och vips är bankkontot tomt. Genom att lära dig känna igen varningssignalerna kan du undvika att gå i fällan. Bedragare arbetar både metodiskt och långsiktigt och presenterar ofta …

Läs mer

Publicerat 17 oktober 2024

Börja göra din hållbarhetsredovisning nu – så kommer du igång

Hållbarhet blir allt viktigare för små och medelstora företag som vill stärka sin trovärdighet, förbli konkurrenskraftiga och möta framtidens krav. Som företagare har du mycket att vinna på att redan nu börja arbeta med hållbarhetsredovisning, även om det ännu inte är ett krav. Jeanette Isaksson, Auktoriserad Redovisnings- och Lönekonsult på Akisa, berättar hur du kan komma …

Läs mer

Publicerat 19 september 2024

Hyr du in konsulter? Nu får 24-månaders regeln effekt

Effekten av LAS och hanteringen av konsulter via uthyrning blir tydlig den 1 oktober 2024 när den så kallade 24-månadersregeln träder i kraft. Pernilla Levén Mohn, HR-chef på Poolia, berättar hur hon tror att regeln kommer påverka företagen och dess inhyrda konsulter, samt vad du som hyr in konsulter bör tänka på. Lagen (2012:854) om uthyrning av arbetstagare, den så kallade …

Läs mer

Publicerat 19 september 2024

Skydda företaget mot penningtvätt – här är de vanligaste metoderna

Tyvärr blir det allt vanligare att kriminella nätverk nyttjar företag för att tvätta pengar och dölja brottslig verksamhet. Detta kan drabba alla branscher och företag. Finanspolisen och Ekobrottsmyndigheten har sammanställt några av de vanligaste metoderna som du bör vara uppmärksam på. Olika brottsupplägg    De flesta stora kriminella nätverken använder …

Läs mer

Gå till startsidan